även om det är relativt kort på kvadratmeter och stämmer ungefär 5,3 miljoner invånare, visar Finland några stora utbildningsframgångar. Finska studenter utför konsekvent på över genomsnittet nivåer i matematik, naturvetenskap och läsning, och deras stellar ämne behärskning har lärare som spänner över hela världen skrapa sina kollektiva huvuden och frågar varför.
ett exempel på finländarnas pedagogiska styrka: Enligt ett nyligen genomfört program för International Student Assessment (PISA)-en regelbundet administrerad tentamen sponsrad av organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling som testar 15-åringar i 57 industriländer — Finland hakar konsekvent toppplatsen. Kalla det ett finskt fenomen, men det går inte att förneka det skandinaviska landets kloka medborgare och deras konsekventa a-lista prestationer. Och ärligt talat är vi lite avundsjuka.
det är ingen hemlighet att vi, som föräldrar och lärare, verkligen vill ge våra avkommor en perfekt blandning av smarta möjligheter. Men oftare än inte, tyvärr, vår nations skolor utför på sub-par nivåer, med studenter (bokstavligen) misslyckas med att göra betyget. Vilket innebär att det anstår oss att ta en närmare titt på det finska paradigmet och försöka reda ut sina hemligheter till framgång. Även om man på många sätt jämför USA (eller D-FW, för den delen) med Finland är mycket som att jämföra äpplen med apelsiner (finskt folk är till exempel mycket mer homogena när det gäller utbildning och socioekonomisk status, för att bara nämna några av de otaliga skillnaderna), genom att ta en cue från sina läroplaner kan vi kanske lägga till lite extra oomph till våra skolors kursplaner.
för detta ändamål har vi skurat massor av källor på jakt efter finländarnas modus operandi, en aning som vi presenterar för dig här. I vår stad känd för sin hårda körning, go-go-go-strategi för lärande (och tidigt lärande på det), kan några av Skandinaviens strategier överraska dig (inga läxor! gratis undervisning!).
eller inspirera.
1. I stället för att slå böckerna när de knappt har examen från Pull-Ups och sippy cups, börjar finska studenter inte skolan förrän 7 år.
2. Finland har 20 universitet, som ägs och till stor del finansieras av regeringen. Universitetsstudier väljs utifrån resultaten av inträdesprov. Bäst av allt: Universiteten erbjuder gratis undervisning.
3. Finländska lärare utövar fritt spelrum för att välja sina egna läroböcker och lektionsplaner för att utveckla eleverna mot en uppsättning skolastiska standarder.
4. Finländarna är glupska bokmaskar och har en till synes inneboende kärlek att läsa.
5. Finländska skolor erbjuder inte specialiserade klasser eller organisationer (som National Honor Society) för begåvade och begåvade studenter.
6. Finland använder inte standardiserade tester eller andra formella medel för att mäta elevernas förmågor.
7. Det är sällsynt att en finsk lärare har en student som inte talar flytande landets modersmål.
8. Det finns ingen fattig eller rik skola i Finland. Varje utbildningsinstitution lär barn med samma per elev.
9. Innan de går in i grundskolan har alla finska elever examen från ett regeringsstödda förskoleprogram, som vanligtvis fokuserar på socialisering och självförbättring istället för rena akademiker.
10. Finländska studenter får inte betyg för sitt arbete.
11. Finlands totala avhopp från gymnasiet: 4 procent.
12. För studenter som väljer att inte delta i ett universitet erbjuder Finland ”polytechnics”, ett gratis högre utbildningsinstitut som lär dem fungerande,” verkliga ” färdigheter inom olika yrkesområden.
13. Sedan 1948 har finländska skolor erbjudit gratis måltider till alla elever, och studier visar gång på gång att ett välmatat sinne är mycket mognare för lärande än en icke-näring.
14. Tillgången till utbildning säkerställs i Finland.
15. Finland har inte en separat utbildning för olika kön (dvs., inga All-boys eller all-girls skolor).
16. Grundläggande utbildning är gratis (inklusive undervisning, nödvändiga material, specialbehov klasser, avhjälpande undervisning, måltider, hälsa och tandvård och transport).
17. Utbildningssystemet är mycket flexibelt och tillmötesgående.
18. Alla aktiviteter på alla nivåer (från hög nivå administration På ner och i hela samhället) präglas av interaktion, samarbete och lagarbete. Kort sagt, alla är på samma sida när det gäller vikten av att skapa en stark pedagogisk grund.
19. Mycket uppmärksamhet ägnas åt att stödja elevernas lärande, med individuell mentorskap.
20. Läraryrket är högt uppskattat, respekterat och populärt, vilket innebär att kvalitetspedagoger aldrig är bristfälliga. Lärare uppmuntras att vara självstyrda, autonoma och arbeta självständigt. Dessutom är alla välutbildade och måste ha en magisterexamen.
21. Studenternas aktiva engagemang och interaktion med lärare, medstudenter och inlärningsmiljön i allmänhet uppmuntras, och detta allt-för-ett-tillvägagångssätt utgör ramen för läroplanen.
22. Läxor, mycket till glädje för studenter, är en sällsynthet.
23. Gymnasieskolorna har inga betyg, med målet att eleverna ska slutföra klasserna om tre år.
24. Studenter får grundutbildning från åldrarna 7-16. De går i grundskolan i nio år, föregås av ett års frivillig förskoleutbildning; gymnasieutbildningen består av yrkesutbildning och allmän utbildning, och högre utbildning tillhandahålls av universitet och yrkeshögskolor.
25. Skolor väljer inte sina elever, men alla elever kan gå på någon skola inom sitt distrikt.
26. Utvärderingen av lärandemål för skolor och elever är stödjande och individuellt baserad.
27. Det finländska samhället har sina rötter i utbildning, kultur och kunskap. Oavsett var de bor, vilket språk de talar eller hur mycket pengar deras familjer tjänar, garanteras alla studenter möjlighet till fortsatta studier, livslång självupptäckt och varaktig framgång.