bildkälla: Wikimedia Commons; bild endast för representationsändamål
4 November 1948 var ett kritiskt datum i Indiens konstitutionsprocess: B. R. Ambedkar, ordförande för Utskottsutskottet, introducerade formellt utkastet till konstitution i den konstituerande församlingen. Detta’ formidabla ’ (som Ambedkar hänvisade till det) dokument, innehållande 315 artiklar och 8 scheman, var kulmen på församlingens arbete, särskilt dess utskott, som började den 9 December 1946. Från och med denna tidpunkt koncentrerades alla församlingens debatter – 114 av 165 sammanträden – kring detta utkast. Dessa debatter markerar den mest intensiva fasen av indisk konstitution.
under introduktionen av utkastet gjorde Ambedkar ett långt och omfattande tal som skulle bli känt i postoberoende Indien. Han gav församlingen en översikt över Indiens konstitutionella arkitektur, dess viktiga funktioner och principer som informerade om olika bestämmelser. Det var i detta tal som Ambedkar för första gången använde termen ’konstitutionell moral’ – som under de senaste åren har åberopats allmänt av akademiker, aktivister, journalister och det juridiska samfundet.
under de dagar som följde införandet av utkastet uttryckte församlingsmedlemmar sina preliminära intryck av dokumentet och engagerade sig i Ambedkars tal. Medan vissa var i stort sett nöjda, andra var det inte.
en aspekt av utkastet och Ambedkars tal utlöste betydande kontroverser och konflikter: byarnas roll i Indiens administrativa och politiska inställning. Vissa medlemmar var missnöjda med att utkastet inte betonade eller införlivade bestämmelser baserade på bypanchayats – eller byar i allmänhet. I sitt tal svarade Ambedkar på denna kritik genom att starta en brännande attack:
’..Vad är byn förutom ett handfat av lokalism, ett hål av okunnighet, trångsynthet och kommunalism? Jag är glad att utkastet till konstitution har kasserat byn och antagit individen som sin enhet…’
under de följande dagarna turades en grupp församlingsmedlemmar om att bestraffa Ambedkar. Shibban Lal Saxena drog från sin erfarenhet av att arbeta i byar för att hävda att Ambedkars intryck var fel. Vidare åberopade han de sovjetiska byrepublikerna som han trodde var modeller för god självstyre. Andra som H. V. Kamath föreslog att Ambedkars tankar om byar var ett symptom på att Ambedkar inte hade varit en del av frihetsrörelsen – en rörelse som placerade byn i kärnan i sin kamp.