namnet xylofon kommer från de grekiska orden ’xylon’ och ’telefon’ som översätts som frasen ’trä ljud’. Det är ett instrument i slagverksfamiljen som består av olika längder av trästänger som ger olika ljud när de träffas med pinnar eller vadderade vispar.
tidiga exempel på detta instrument har hittats över hela världen från Sydostasien till Afrika men det har allmänt accepterats att instrumentet uppfanns i Asien för över 4000 år sedan. Det är dock, svårt att fastställa exakt vilket sydostasiatiskt land det har sitt ursprung i eftersom dokument från denna tidsperiod i regionen inte är särskilt detaljerade eller korrekta.
xylofonen i Sydostasien
många experter tror att de första xylofonerna kommer från områden i Sydostasien eller till och med till önationer i Oceanien. Wiens symfoniska bibliotek har föreslagit att instrumentet kan spåras tillbaka till denna region redan 2000 f.Kr. Det började som en mycket grundläggande form med några uttorkade stockar placerade över spelarens ben eller på trästöd. Ofta grävdes en grop under vilken fungerade som en slags resonanskammare, vilket gjorde att ljudet kunde eko och projicera mer. Exempel på Asien xylofoner inkluderar thailändska Ranat och indonesiska Gambang som är populära över Sydostasien.
vid 18th century, instrumentet hade gjort sin väg till närliggande Kina men i stället för att användas av de infödda kinesiska, de var främst används av länder som koloniserades av Kina som Vietnam. I Japan användes en enkel version som kallades en mokkin xylofon för musik i den berömda Kabuki-teatern men spelades utanför scenen. Man tror att instrumentet kom till Japan genom den kinesiska handelskolonin eller genom de berömda tehusen i Nagasaki.
även om xylofoner har funnits i Asien i århundraden, är de inte ett huvudinstrument eller berömt från det området.
xylofonen i Afrika
xylofoner är dock ofta kopplade till Afrikas kontinent, med de tidigaste mönstren som mycket liknar den för tidiga asiatiska mönster. Det uppskattas att instrumentet nådde kontinenten före 14-talet. Det har funnits dokument som finns i Mali nämna instrument och missionärer från Portugal i landet Etiopien rapporterade finare versioner av instrumentet i 16-talet.
den afrikanska instrument som kallas amadinda är gjord av stockar ungefär som sin asiatiska motsvarighet och har en vibrerande membran som gör att ljudet har en surrande ton till det.
man tror att det var dessa tidiga afrikanska instrument som påverkade utvecklingen av marimba i Latinamerika på grund av människors rörelse mellan de två områdena under slavhandeln. Ordet marimba kan hittas i bantu språk talande regioner i Afrika. Marimba och xylofonen beskrivs numera som olika instrument eftersom tonerna som de spelar skiljer sig åt inom räckvidden. Xylofoner täcker traditionellt mellan 2 och 4 oktaver beroende på deras storlek, med deras högsta ton som matchar ett piano – en C-88. En marimba däremot omfattar 2,5 till 4.5 oktaver tenderar så att ha ett något större intervall, med C-76 börjar den högsta noten som är något lägre. Marimba används oftare som ett soloinstrument medan xylofonen används oftare inom en ensemble.
många afrikanska versioner av instrumentet sticker ut eftersom de skiljer sig från de instrument som vi känner idag. När vi tänker på en xylofon tänker vi på tangenternas tonhöjd för att öka när tangenterna rör sig längre åt höger. Den afrikanska versionen har dock tonhöjden som ökar utåt från mitten, så de högsta tonhöjdsknapparna kommer att vara på båda sidor av instrumentet. Tanken bakom detta är att det är mer naturligt för spelare att flytta sina armar på detta sätt.
en särskilt unik xylofon är den ghananska xylofonen, även känd som Gyil. Traditionellt spelades detta instrument bara av män, delvis på grund av storleken på det och det kulturella klimatet i Ghana. Det kan spelas som ett soloinstrument men spelas ofta samtidigt som en annan xylofon för att skapa en unik blandning av ljud. Hålen längst ner på denna xylofon är täckta av nät gjorda av spindelkokonger som leder till ett surrande ljud som ingen annan på grund av de unika vibrationerna som skapas när du spelar den. Det spelas ofta under begravningar av Dagara-folket i norra Ghana och Burkina Faso.
xylofonen i Europa och Amerika
även om Europa kanske inte är ursprungsland för xylofonen, har europeisk musik och kompositörer använt instrumentet inom sitt område. Xylofoner nämndes först i Europa runt 1500-talet, men de var kända av Centraleuropeer som h ubiklzernes Gel Ubichter eller Strohfiedel som översätter som ’trä slagverk’ eller ’halm fioler’. Det användes ofta i folkmusik i länder som Tyskland och Österrike men såg lite annorlunda ut än det instrument vi känner idag. Staplarna visades inte i en linje framför musiker, istället sträckte sig bort från dem. Instrumentet blev ännu mer populär i den 19: e århundradet på grund av musiker som Michal Jozef Guzikov och det var nu mer allmänt används som ett soloinstrument och en spelas under Europeiska Trädgårdskonserter.
vid 19-talet introducerades xylofonen äntligen till orkestervärlden där den fortfarande finns idag.
slutet av första världskriget var en anledning till firande och dans var en ny vurm som drabbade Amerika och Europa. Danssalar var mycket populära och många dök upp över hela kontinenten. På grund av detta behövdes musik som folk kunde dansa till som hade ett tydligt slag – och det var här xylofonen kom in. Instrumentet kan höras i många populära vals-och foxtrot-skivor av tiden som spelade på den takt som folk skulle dansa till och ragtime-musik utvidgade användningen ytterligare. Berömd lugn George Gershwin använde instrumentet tydligt i sin Opera från 1935 och många av hans andra musikstycken.
en bild för Pinterest
xylofonen idag
numera tenderar xylofoner att ha sina nycklar över två rader, liknande pianot och de är monterade på ett stativ som har spår skurna under det, vilket hjälper till att reverberera de musikaliska tonerna runt rummet. De två rad xylofon introducerades först i slutet av 19-talet av Albert Roth och de massproducerades i början av 20-talet av amerikanen John Calhoun Deagan. Träet som valts för instrumentet är rosenträ, men moderna syntetiska material används oftare.
artister använder numera ofta mer än två pinnar för att lägga till mer komplexitet i ljudet som instrumentet gör. Nu kan spelare ha två pinnar i varje hand, vilket gör fyra totalt vilket kräver en mycket högre grad av skicklighet. Det finns andra instrument som vanligtvis används idag som liknar xylofonen som glockenspiel och vibrafon men dessa skapar lite olika ljud.
inom USA finns det många zimbabwiska marimba-band som spelar på den årliga zimbabwiska musikfestivalen där instrumentet fortfarande firas allmänt till denna dag.
men kanske den vanligaste användningen av instrumentet idag är i klassrummet, med xylofonen som används för att hjälpa barns utveckling och koordinationsförmåga. Många barn börjar spela en xylofon för att få kunskap om grundläggande musikaliska beats och koncept innan de går vidare till mer komplexa instrument som piano.