du är på ett tåg eller på en cafe. En saftig bit av konversation fångar ditt öra. Du låtsas att tänka på din bok eller din telefon. I hemlighet, fastän, du går på avlyssning. Har vår auditiva snooping faktiskt något att göra med takskenorna i våra hus? Det har faktiskt allt att göra med dem, etymologiskt sett.
tjuvlyssna
tjuvlyssna kommer från den gamla engelska yfesdrype, som Oxford English Dictionary intygar hela vägen tillbaka i en 868 Kentish charter. Yfesdrype, eller avlyssning, hänvisade först till utrymmet runt ett hus där regnvatten droppade från takskenorna. Det heter också droppningen själv. Vi ser ett liknande koncept på andra språk, som den fornnordiska upsar-dropi.
att Kentish-stadgan, baserad på ännu mer forntida seder, fastställde att nya byggnader inte kunde byggas inom två meter från detta utrymme, annars skulle grannfastigheten kunna skadas av den efterföljande avlyssningen eller avlyssningen. Genom mellersta engelska, formen avlyssning ersatte den ursprungliga avlyssning.
tjuvlyssnare började peta omkring i posten i slutet av 15-talet. De stod vid väggar eller under fönster – inom husets avlyssning – för att i hemlighet lyssna på de privata konversationerna inuti. I början av 1600-talet, förmodligen som back-formad från avlyssnare, har vi det moderna, allmänna verbet att avlyssna, oavsett om det är under bokstavliga takfot eller inte.
Eaves började slutligen inte som en pluralform av eave. Dess gamla engelska föregångare, efes, var singular, men det irriterande, final-s misstog sig som en plural på modern engelska. Det är ett förståeligt fel, och en som gjorde pea singular av etymologiskt singular pease, cherry Of cherise och eventuellt shimmy of chemise. Jag antar att det handlar om…s-släppa.